När jag i somras träffade Fredrick Berntsson för att prata om hans musik (du kan läsa det inlägget här) så hintade han om att det skulle komma mer musik från honom längre fram.  Musik i lite annan tappning. Igår var det så äntligen dags. Dags för att lyssna på ”Klenod”.

Igår arrangerades alltså ”Art Bar” på Arvika konsthall. En konst-möter-musik-tillställning. Denna gång mellan två utställningar. Lokalernas väggar var därför helt kala och man hade istället jobbat med att ljussätta dem. Mysigt!

Men innan Klenods spelning var det Sarah Handsworth som fick äntra scenen. Sarah som pluggar singer-songwriterlinjen på Ingesunds Folkhögskola gjorde denna kväll sin debutspelning. Att Sarah inte stått på scen tidigare märktes kanske lite i mellansnacket men när det kom till att framföra musiken kändes det stabilt. Hon bjöd på en blandning av egna låtar och covers. Sång, gitarr, avskalat, fint. Av och till med en lite sorgsen, eller kanske eftertänksam, klang i rösten. De covers som Sarah framförde (”Emmylou” av First Aid Kit och ”Halo” av Beyonce) var förvisso bra men jag skulle vilja höra mer av hennes egna låtar då de är riktigt fina. Och det märks att hon även besitter röstresurser när hon tar i med till exempel egenskrivna låten ”Poison” – det där är spännande och det vill jag höra mer av! Jag tror att fler ville ha mer då Sarah fort hade hela publikens uppmärksamhet. Publiken var helt stilla och tyst utom vid applåderna. Efter Sarahs spelning fick jag en liten släng av en sån där känsla av att jag just kan ha varit på plats när en artist föds. Om hon blir en stjärna eller inte återstår att se – men jag hoppas att vi får höra mycket mer av Sarah i framtiden!

Klenod är ett projekt som Fredrick Berntsson har ihop med Peter Olsson. De har varit lite hemliga fram till nu och det är nog inte så många som har vetat om vad som har varit på gång. Klenod är genremässigt en slags crossover av flera genrer. Fredricks står för tunga dansanta beats och synthmelodier som sedan blandas med Peters poetiska texter och sång. Visuellt är de två musikerna på scenen flankerade av snygga ljusstativ och videoperfomance på TV-skärmar. Peter frontar och bär kvällen till ära hatt, kavaj och t-shirt med en enhörning på. Det här är annorlunda och blir ganska snabbt meditativt. Det är meditativt fast samtidigt vill inte fötterna stå still. Så jag står där och gungar till rytmerna. En märklig men härlig känsla. Och vad gäller känslan så får jag en slags flashback av Arvikafestivalens synthprogram. Ni som var där, tänk er tillbaka. Tänk att det är natt mellan fredag och lördag, kanske är klockan 00:30. Dammet har tillfälligt lagt sig efter någon rockspelning, man anar att det snart är dagg i luften. Spelningen är på Andromedascenen, det är lite ”andra andningen”, natten är ännu ung, här ska dansas… Jag tror Klenod skulle göra sig mycket bra på en kommande Bakgårdsfestival i Arvika. Om man vågar hoppas på en sådan.

Så här sitter jag och myser på söndagseftermiddagen efter en riktigt bra musikhelg. Sarah Handsworth och Klenod – två nya trevliga musikaliska upplevelser. Upplevelser som gav mersmak. Härligt! Ja, helgen har faktiskt erbjudit mer musik än så då jag ju dessutom var i Säffle i fredags och såg den smått fantastiska uppsättningen av ”Chess på svenska”. En uppsättning där flera i ensemblen och bland teknikerna är från Arvika. Har du möjlighet att få tag i någon av de där allra sista åtråvärda biljetterna till extraföreställningarna så ta chansen!

Vill du gå på konsert på hemmaplan så finns flera konserter redan idag. Kanske ”Klassisk salong” med stundenter från Musikhögskolan Ingesunds kandidatprogram på Rackstadmuseet eller jazz med Valters kapell i Älgå församlingshem?

/David