Att Sveriges nationaldag firas för att Gustav Vasa år 1523 valdes till kung i Sverige vet nog de allra flesta. Händelsen bröt Kalmarunionen och Sverige blev en självständig stat. I Sverige tycker jag att vi varit dåliga på att fira detta. Eller rättare sagt, jag tror inte vi riktigt vetat hur vi ska fira det. Att vi för snart 500 blev en självständig stat tar vi för givet. Det är lika självklart som att solen går upp på morgonen, att det finns en skola att gå till, att det finns rent dricksvatten i kranen och att vi i princip får säga eller sjunga vad vi vill utan att hamna i fängelse. Vi har det så bra – mycket bekvämt.
Men jag tror inte bara att det handlar om historia, självklarheter och saker som tas för givna. Jag tror att det även handlar om identitet, om vilka vi är, om vad vi tycker är viktigt. Idag.
Igår, på Sveriges nationaldag, startade dagen med att regnet öste ner. Det regnade och faktum var att firande utomhus inte lockade det allra minsta. Jag tyckte riktigt synd om alla som förberedde sig för att fira, och de som skulle arrangera firandet, blöta hundar, slokande drypande flaggor… Själv åt jag frukost och vände därefter tillbaka till sängen för att se en film… Bekvämt.
Men regnet tog efter ett tag slut och det gjorde filmen likaså. Jag startade Spotify och lyssnade på môra-pers vackra ”De som byggde landet” (från skivan ”Brev till en vän”). Jag fick ta och rycka upp mig, det vore ju synd att inte delta i firandet alls…
Något ”traditionellt” firande på någon hembygdsgård skulle jag inte hinna med men väl det finfina arrangemanget Rock Im Stadspark som arrangörsföreningen Ställwerket (Rockskolan och Arrangörsföreningen Arnold) står bakom. Rock Im Stadspark arrangeras för andra året i rad i stadsparken och är en öppen endagsfestival för lokala artister som vill vara med. Igår var det tio akter som ansvarade för en halvtimme var: 16 Rain, EERIE, Incorporated, Khadavra, KATTHEM, Lova & Amanda, Maple Grove, Mudstain, TAWA, The Infinity. Tack allihop!
Att regnet slutat var ytterst välkommet. Det är något sorgset över att lyssna på musik i regnställ eller under paraplyer. Istället för regn gjorde vinden sitt för att liva upp firandet i stadsparken. Bitvis blåste det så kraftigt att mixplatsens tält blev tvunget att förankras i en bil för att inte blåsa bort. Men artisterna gjorde sitt allra bästa för att ösa på i motsatt riktning och ösa toner över publiken. Något jag absolut tycker de lyckades med. Det tror jag att de kanske 200-300 personerna som under dagen utgjorde publik tyckte också.
Rock Im Stadspark arrangeras som sagt för andra året i rad och arrangören Ställwerket hoppas att detta arrangemang dels kan få bli en naturlig del av stadsbilden på sommaren för unga musiker. Något som verkligen behövs då anrika Viksholmsfestivalen gått i graven (eller om den pausats…?). Ställwerket hoppas också att föreningen får in fler idéer på kul saker att arrangera i musikväg – dansbandsgala, crustfestival, musikquiz… Kanske sitter just du på en kul idé?
Det slog mig fler gånger under dagen att när Arvika ska göra något publikt och tillsammans så blir det väldigt ofta något med musik. Musik är en viktig del av Arvikas identitet. Att då fira Sveriges nationaldag i Arvika med att lyssna på just musik känns därför oerhört bra. Att det dessutom är musik framförd av yngre musiker som på olika sätt ska bygga Arvikas framtid, bygga landet så att säga, det känns lovande.
/David
Arvika musik 