Så var det till slut dags för invigning av nya Ritz. Jag och många med mig har ivrigt sett fram emot denna dag. Och en trevlig start blev det!
Arvika kommun har ju som bekant renoverat huset i grunden och utrustat det för att det ska passa för allehanda arrangemang och möten. Man var tvungen att göra något rejält i det slitna huset. Mycket var vid dess förra stängning så slitet att det faktiskt inte gick att använda längre. När så slutligen hissen gick sönder, och därmed omöjliggjorde för rörelsehindrade att komma åt husets enda handikapptoalett, då stängde kommunen huset för verksamhet.
Men ett par år senare är nu huset alltså åter öppet. Utvändigt så är det mest iögonfallande den nya entrén. Den gamla ”plattan”, utanför den tidigare entrédörren, har ersatts av en inglasad foajé under den nya fasadskylten. På baksidan har bland annat en ny lastkaj för scenen byggts. Men med några undantag så är man i princip inom samma byggnad. Något som man tidigt haft som krav.
Invändigt är det naturligtvis en hel del förändringar. För den som känner huset väl väntar det både nyheter och kära återseenden. Arkitektarbetet har efter vad jag förstod dels bestått i att vårda en del av det tidstypiska (färger, handtag, träslag med mera) och väva in det med dagens byggregler och funktionalitet. Entrén är ju helt ombyggd. Det som tidigare var publiktoaletter har blivit foajé och reception. Det som tidigare var VFs redaktionsrum har blivit toaletter. Stora ”A-salen” på entréplan är kvar men har kompletterats med både fast läktare och ”in-skjut-bar” läktare. En slags teleskopfunktion som möjliggör för olika arrangemang. Beroende på vad man väljer är maxantalet för publik 260 respektive 450 personer. Jag blev dock inte riktigt klok på vad den maximala tillåtna publiksiffran är för den som vill hyra hela huset samtidigt för något arrangemang… Men det finns i alla fall gott om möjligheter.
Flera saker av det som i renoveringen kostat väldigt mycket pengar är sådant som man som besökare inte ser så mycket av. Det handlar om ”tråkiga saker” så som ny el, VVS, ventilation, brandlarm och så vidare. En av de mer trevliga nyheterna som man kan se är att man numera kan åka hiss mellan huset alla tre våningar. Någon man tidigare bara kunde göra mellan entréplan och källaren. Det finns också handikapptoaletter på alla tre våningarna. Huset har på det viset tillgänglighetsanpassats till 2019.
Vidare har man installerat en hiss mellan källarens loger och scenen – en helt ny funktion! Logerna och det tillhörande ”artistområdet” i källaren har fått ett riktigt rejält ansiktslyft. Faktum är att det i logerna bara finns en enda affischvägg som är ”sparad”… Källarens scenområde är annars det som mest liknar det gamla Ritz även om färger, belysning och möbler naturligtvis bytts ut. På övervåningen har det som tidigare var samlingssal och kontor blivit en mer renodlad mötesvåning. Här finns nu tre mötesrum utrustade med projektorer, ljudanläggningar och hörslingor. Rummen är i olika storlekar och har angränsande toaletter och foajé för pauser. Här finns också utgången till stora salens läktare. In i huset har även en del av kommunens personal flyttat.
I fredags var det invigning av Ritz med klippning av band, tal och musik. Under eftermiddagen var det öppet hus med möjlighet att gå på guidad tur eller ett fint tillfälle att på egen hand se sig om. Till exempel logerna som de allra flesta aldrig annars kommer att få möjlighet att se. I foajén stod även en fotostation uppställd där man kunde ta en bild på sig själv eller ihop med kompisar. Det var det många som gjorde!
Ritz stängde sedan fredagseftermiddagens öppna del klockan 17.00 och riggade sedan om till 60-talsfest. Här arbetade Ritz ihop Arvika Live och Restaurang Regi. Klockan 19.00 startade festen och det blev en härlig kväll med mycket musik som på olika sätt tangerade 60-talet. Jazz i foajén, rock på stora scenen och surfrock och bluesrock i källarens klubbutrymmen. Hela huset vibrerade! På de olika scenerna stod artisterna Franchise Alice, Markus Erkenfjord, Martin Hultén/Rebecca Proba/Robert Henriksson, Children of the Sun, The Response (Karlstad), Too Late, Cecilia & The Bears, Surfin Birds. (hoppas jag fick med alla nu). Stämningen var bra, artisterna var bra, ljudet var bra. Nöjd gick jag strax innan midnatt hem.
På lördagen öppnade Ritz åter upp huset. Redan på dagen var det musikloppis i foajén innan Livekarusellen drog igång med sitt program. Livekarusellen är Studiefrämjandets arrangemang för att ge lokala band möjligheten att komma ut och spela runt om i Värmland/Örebro samtidigt som de får feedback av de andra banden. Sedan är det ju en tävling också.
Under lördagens arrangemang spelade elva artister, sju från Örebro och fyra från Arvika. Arvika representerades av Sanctus, Franchise Alice, Ridanzius och Nephila. De första missade jag men hörde att de gjorde bra i från sig. Jag kom ner lagom till Franchise Alice spelning och lyssnade sedan kvällen ut på de tävlande. Livekarusellen är ett kul koncept. Det är klart att det spelar roll om man vinner eller ej, men lika viktigt som vinsten (eller kanske ännu viktigare för en del unga artister) är själva resan. Jag tänker inte citera Karin Boye, men ni fattar vad jag menar. Banden är helt olika som sig bör. Både åldersmässigt och genremässigt. De har också kommit väldigt olika långt i sin musikaliska utveckling. Alla band får däremot lika lång tid på sig på scenen. 20 minuter, inte mer. Jag tycker att Arvikabanden gjorde bra ifrån sig. Ska man nämna något av Örebrobanden så gillade jag ”Vibes” skarpt – de blir nog att räkna med i tävlingen framöver.
Söndagen ägnades hemma framför TVn. Jag kände ett starkt behov av att bara slappa, dricka kaffe och se på skidåkning. Ritz däremot var öppet med olika sorters musik och möten. Faktum är att Ritz invigningsprogram pågår i sju dagar till. Sedan börjar ”vardagen” för Ritz. Och där kommer att bli bra tror jag. Arvikaborna har fått ett trevligt musik- och kulturhus. Måtte det användas flitigt!
/David
PS. Här nedan kommer ett litet kollage av foton tagna med mobilen från helgen. DS.
Arvika musik 
En kommentar Lägg till