I förra veckan var det en sådär småkylig och regnig kväll. Därför var det mycket trevligt att få komma in i värmen i Musikhögskolans Ingesunds stora konsertsal. Det skulle bli konsert med Ted Gärdestadtema. Efter viss möda fann jag till slut en parkeringsplats i det parkeringskaos som uppstått vid Ingesund. Väl inne möttes jag av meddelandet att biljetterna till konserten var slutsålda. Jag hade lyckligtvis köpt biljett i förväg men det var många som med en suck fick vända i dörren. Trots att jag var på plats en kvart innan utsatt tid var jag ändå en av de sista som fylld av förväntan bänkade mig på läktaren.

I våras skulle Ted Gärdestad ha fyllt 60 år. Som en hyllning till Ted och Kennet Gärdestads musik valde Musikskolan i Arvika att uppmärksamma musiken vid sitt årliga stora musikprojekt. Planeringen startade redan i februari med att musiklärarna började plocka fram material. Symfoniorkesterarrangemangen är gjorda av Erik Berndalen. Efter vad jag förstått är det arrangemang som man tycker är riktigt roliga att spela och jag som lyssnare kan intyga att de låter mycket bra. I år ville Musikskolan bredda konsertupplevelsen och nå en än större publik. Man kontaktade sångaren Johan Boding som nappade på projektidén och blev därmed konsertens stora affischnamn. Boding har tidigare gjort hyllningskonserter till både Gärdestad och Queen runtom i Sverige. Musiker till detta konsertprojekt sattes ihop och det blev både i form av symfoniorkester och mindre ensembler. Symfoniorkestern bestod främst av elever och lärare vid musikskolan, men man breddade orkestern ytterligare genom samarbete med elever vid estetiska programmet på Solbergagymnasiet, Estetiska skolans program Stage and Perform, medlemmar i Arvika Stråkorkester och några inlånade Ingesundsstudenter. Alltihop under ledning av dirigent Robert Henriksson. Riktigt maffigt! De mindre ensemblerna bestod av elever från musikskolan och de är ett axplock av skolans rika utbud i alla åldrar. Ensemblerna framförde idel klassiker; Blåsorkestern spelade t.ex. ”Satellit”, Accordeonenesemblen spelade ”Klöversnoa”, barnkörerna Humlorna och Bubblorna som sjöng ”Ge en Sol” och ”Köversnoa”, Celloensemblen som spelade ”För kärlekens skull”, Stråkensemble som tillsammans med gitarrer spelade ”Sol, vind och vatten”, Nils Andersson som på piano kompade sig själv i ”Back in the Business”, Klarinettensemblen som spelade ”Himlen är oskyldigt blå”, En poppunk-grupp som spelade ”Eiffeltornet”.

Musiken från de olika ensemblerna visar verkligen på bredden av den musik som en liten stad som Arvika kan uppbringa. Än mer häftigt blir det i de stycken då de allihop tillsammans bildar symfoniorkester. Det är ett rejält tryck samtidigt som enskilda insatser kommer igenom fint. Då jag är mycket svag för maffiga och väl arrangerade låtar kom jag på mig själv att ofta sitta med ett brett leende. Och det är klart, det var bland annat till låtarna”Låt kärleken slå rot” med sång av Rebecca Proba och Oskar Persson, ”Angela”, ”I’d Rather write a Symphony”, ”Oh, vilken härlig dag”, ”Jag ska fånga en ängel” och ”När showen är slut” med Johan Boding. Ingen dålig repertoar! Att Musikskolan anordnade två föreställningar var klokt då båda såldes slut. Likväl räckte det inte och många fick tyvärr vända i dörren. Men det finns lite hopp om fler konserter då Musikskolan hoppas kunna göra en repris redan i februari. Slutligen. Ett konsertprojekt i denna omfattning skulle inte ha varit möjligt att genomföra utan alla medverkande lärare. Lärare som, tillsammans med sina elever, kan sträcka ordentligt på sig – vilken härlig konsert. Vilken härlig dag!

/David

PS. Tack till Birgitta Rentzhog för lånet av bilderna. DS: