Pink Furtan har fångat hela känslan!

Pink Furtan. Foto: David Fryxelius.
Pink Furtan. Foto: David Fryxelius.

Ett av de allra första band som jag på allvar började lyssna på när jag och min familj flyttade till Arvika 1991 var Pink Floyd. Och då främst plattan ”The Wall”. Några äldre vänner satte något år senare upp just The Wall i Solbergaskoans aula. En värld öppnade sig. Jag fastnade alltså först för The Wall, men efter hand så började lyssna allt mer på de övriga skivorna – främst ”Wish You Where Here” och ”Dark Side Of The Moon” har spelas hårt. Jag är svag för det här. Melodierna är så genialiska – starka och fina. Ibland hårt och intensivt. Ibland mer vackert och skört. Men alltid närvarande och genomtänkt. Körer och orgelpassager kan ofta bli symfoniska i sina arrangemang. Samtidigt som musiken kan kännas jazzig och ibland mer improvisationsrik. Både musik- men främst textmässigt har ju inte Pink Floyd och Roger Waters någonsin hymlat med vad de tycker. De har inte vänt kappan efter vinden. Det gillar jag. Jag har också haft förmånen att se Roger Waters live i Stockholm två gånger. Stor lycka vid båda tillfällena.

Johan Larsson i Pink Furtan. Foto: David Fryxelius.
Johan Larsson i Pink Furtan. Foto: David Fryxelius.

Men åter till Arvika och vårt fantastiska musikaliska lokalsamhälle. I Arvika finns bandet Pink Furtan –  ett ”tribute-band” till just Pink Floyd. Jag har vetat om det men har inte kommit mig för att ta mig iväg på någon spelning. Men så hände det, jag och min bror Johannes var på väg till Wilmas för ett par månader sedan för att lyssna men fick vända i dörren då det var fullt. Det var, minst sagt, snopet att behöva stå utanför. Det är ju förstås kul när det blir fullt, men det är aldrig skoj att behöva vända om…

Men ibland händer det kul grejor som man bara behöver haka på. Jens Nilsson, basist i bandet, vet att vi missat dem förut. Han hör av sig och säger ”Vi ska spela i Karlstad – ska du hänga med och lyssna?” Bandet har ordnat egen busstransport för fansen till spelningen i Karlstad. Fenomenalt bra! Stämningen i bussen var god när vi, de 20-talet hugade deltagarna, styrde resan mot Karlstad och Bull Bar.

Stig-Erik Larsson i Pink Furtan. Foto: David Fryxelius.
Stig-Erik Larsson i Pink Furtan. Foto: David Fryxelius.

Bull bar är, för er som inte varit där, en långsmal restaurang där scenen är lokaliserad i den inre delen. Jag skulle gissa att om det är 150-160 personer i lokalen så är det fullt. Scenens ”Backdrop” (egentligen väggen) är utformad med fototapet att likna ett bibliotek. Ryggar av böcker så långt ögat kan se. Originellt. Lagom till att spelningen ska börja har ytterligare mat- och dryckesgäster anlänt lokalen och det är nog ett drygt 100-tal som förväntansfullt rör sig mot scenen när de startar.

Bandet har bytt lite medlemmar genom åren men några är kvar sedan starten. Idag består Pink Furtan av Stig-Erik Larsson (sång samt el- och akustiska gitarrer), David Gustafsson (sång), Josephine Asker (sång), Johan Larsson (orglar och keyboards), Mats Liljedahl (saxofon, sång, keyboard, percussion), Gustav Kaspersen (gitarr), Hannes Liljedahl (trummor och sång), och Jens Nilsson (bas). Alla är de var för sig mycket musikaliska. Tillsammans visar det sig bli magiskt.

David Gustafsson och Josephine Asker i Pink Furtan. Foto: David Fryxelius.
David Gustafsson och Josephine Asker i Pink Furtan. Foto: David Fryxelius.

För det blir två rejäla set på Bull Bar. Ett första set som känns som en enda långa topplista av Pink Floyd enorma hitkatalog – de spelade i princip allt jag ville höra. Andra set är materialet i princip hämtat från The Wall (låtlistan ser du längst ner). Det är så bra. Det är välrepat och det är tigtht. Precis som sin förlaga. Pink Furtan är originallåtarna trogna i såväl tempon som i solon och ljudbild. Balansen i ljudbilden är riktigt bra vilket inte är helt givet då det är en svår lokal och det är många i bandet. Volymen är heller inte för stark och sången hörs – det kan man inte räkna med alla gånger. Initialt kunde jag, av och till, önska mig lite mer effekter på sången. Men det är ju en bagatell i sammanhanget. Och efter ett tag tänker jag inte alls på det – mycket på grund av Johan Larssons ljudmattor från sina orglar och Stig-Erik Larssons och Gustav Kaspersens gitarreffekter. Musikerna kompletterar varandra och deras insatser avlöser varandra. Det är ett väloljat maskineri som vältrar sig fram över publiken med en enorm musikalisk låtskatt i arsenalen. Och jag njuter. Jag njuter i fulla drag och det verkar det som om många med mig verkar göra. Av och till blir det spontan allsång ihop med bandet.

Men de två seten går däremot fort och till slut klingar de sista tonerna ut. Efter lite häng i baren med bandet så rör vi oss åter mot bussen och hemfärd. Bandet ska sova och röra sig mot Göteborg för en ny spelning. I wish I could be there…

Gustav Kaspersen i Pink Furtan. Foto: David Fryxelius.
Gustav Kaspersen i Pink Furtan. Foto: David Fryxelius.

Vi småpratar om spelningen på bussen tillbaka till Arvika. Vi är upprymda och glada. Medan vi pratar så sitter jag och myser med tonerna från klassikerna såsom: Money, Have a cigar, Wish You where here, Another brick in Wall, Hey You, Comfortable numb… Jag är nöjd och glad men vill ändå ha mer! Och det ska väl inte behöva gå så lång tid innan jag får tillfälle igen tänker jag. Jag får helt enkelt hålla utkik – det tycker jag du också ska göra!

Åter i Arvika har klockan passerat 02.00 och det är lite småkyligt – men jag är varm i hela kroppen. Pink Furtan har lyckats fånga hela känslan hos Pink Floyd. Det lever jag på ett tag framöver. Tack ska ni ha – jag bugar mig.

/David

Låtlista:
Shine On You Crazy Diamond 1-5
Breathe (In The Air)
Time
Money
Us And Them
Have A Cigar
Wish you were here
– paus –
In The Flesh
Happiest days of our lives
Another Brick In The Wall pt2
Mother
Hey you
Pigs
Comfortalby Numb
Run like Hell

En kommentar Lägg till

  1. Ulf Zetterlund skriver:

    En verkligt trevlig överraskning. Helt fantasktisk spelning. Gustavs gitarrsolo i Comfortalby Numb var det världsklass på. Tack alla i bandet för en oförglömlig kväll. / Ulf Z

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.