//
du läser...
Markus Hedelin, Musikstudio, Rasputin, Silence Studios, SoundCloud

I studion med Rasputin

Tunnelbaneskylten - en klassisk vy från Silence Studio i Koppom. Foto: David Fyxelius.

Tunnelbaneskylten – en klassisk vy från Silence Studio i Koppom. Foto: David Fyxelius.

Det är inte utan att jag känner en rejäl förväntan när jag sitter i bilen. Jag är på väg för att träffa Arvikabandet Rasputin som just nu befinner sig i studion för att spela in sitt första album. Och det är inte vilken studio som helst som de valt att spela in i. De har valt legendariska Silence i Koppom.

Men, det gäller ju att ta sig dit också. Google Maps lurar nämligen iväg mig till en helt annan plats i Koppom. Till slut får jag ge upp och ringa. Jag ringer först Simons mobil men det bryter omgående och därefter når jag bara telefonsvararen. Typiskt. Men bandet har fattat vad som hänt och Markus ringer strax upp från en fast telefon och kan guida mig rätt. Jag hade inte åkt tillräckligt långt ut i det vackra västvärmländska landskapet. När jag sedan åker in på gårdsplanen är jag på klassisk mark. Direkt i blickfånget står den – den iögonfallande tunnelbaneskylten. Jag är på rätt plats. Redan utanför det stora huset hör jag musik från kontrollrummet. Jag kliver in genom dörren och inser direkt att det inlägg jag har tänkt att skriva inte bara kan handla om Rasputin. Nej, det måste på något sätt även handla om Silence. Så får det bli.

Markus och Pettson justerar inställningar på en kanal. Foto: David Fryxelius.

Markus och Pettson justerar inställningar på en kanal. Foto: David Fryxelius.

I kontrollrummet hälsar jag på medlemmarna i bandet; Simon, Klas, Anders, Markus och Björn. De håller som bäst på att lyssna in en tagning från gårdagens arbete medan de väntar in tekniker Pettson som alldeles strax ska anlända. Vi kommer överens om att vi börjar med att fota lite så kan de passa på att spela igenom den låt som står på tur att spelas in.

Sagt och gjort. Jag tar några bra foton initialt men får därefter lite problem med den medhavda kamerablixten. Då det är lite dunkelt i studiorummet blir det en massa rattande i menyerna på kameran för att rädda lite av stunden. Det är för svårt att ta fake-foton av spelsituationer (det är jag helt enkelt inte fotograf bra nog för) – allra bäst är när de spelar på riktigt. Blir lite stressad av detta. Skynda David, skynda nu då…

Överblicksbild genom kontrollrummets fönster. Foto: David Fryxelius.

Överblicksbild genom kontrollrummets fönster. Foto: David Fryxelius.

Efter en stund dyker Pettson upp och en plan för kvällen läggs upp. Det ska spelas in musik, det ska ätas middag och så ska jag få möjlighet att ställa lite frågor. Jag slås flera gånger under dagens möte av vad generöst det är av dem att bjuda in mig och låta mig ta upp deras studiotid. Och det är också med frågorna vi inleder.

Det blir mer eller mindre rörigt omgående. Jag inleder med frågan om hur länge de har hållit på. Det visade sig vara både lätt och svårt att svara på. Och om jag till slut fick ihop det så ska alla utom Markus ha spelat tillsammans sedan åtminstone 2009. Markus anslöt sedan 2011 och man kanske säga att det är då som Rasputin föds. Simon menar att för hans del är det som att få spela med sina idoler då flera av medlemmarna ingick i det tidigare Arvikabandet Keystone Sinatra som influerat Simon mycket.

Markus Hedelin i Rasputin lägger sång i Silence Studio. Foto: David Fryxelius.

Markus Hedelin i Rasputin lägger sång i Silence Studio. Foto: David Fryxelius.

Jag undrar vilken musik som influerat dem? Jag säger att jag tycker mig höra flera svenska 80- och 90-tals hjältar i de spår jag lyssnat på via Soundcloud. De undrar vilka? Ja, det är ju lite av varje tänker jag. Lite Reeperbahn, kanske lite Hellstrand… men ut ur munnen slipper: Det påminner lite om Kent. Markus verkar inte riktigt gilla att bli jämförd med Jocke Berg och Kent. Men de fattar hur jag menar, de sjunger ju lite vemodiga texter på svenska och då är det lätt att göra den kopplingen.

För att ta mig ur den där Kentfrågan bollar jag över frågan om vad vilka andra artister som inspirerat dem? Markus, för dagen iklädd en t-shirt med Sonic Youth, inleder med att nämna Thåström, Johan Kinde, Lustans Lakejer och Olle Ljungström.

Klas Årling i Rasputin lägger gitarr i Silence Studio. Foto: David Fryxelius.

Klas Årling i Rasputin lägger gitarr i Silence Studio. Foto: David Fryxelius.

När jag sedan börjar fråga runt bland de övriga startar en rejäl kannonad av name-dropping på band som mer eller mindre inspirerat dem. Faktum är att det pågår resten av kvällen… Jawbreaker, Refused, Fireside, Motorpsycho, Russian Circle, Running Wild, Kraja, Red House Painters, jazz, folkmusik, elektoniskt… Björn sammanfattar det som så att de nog allihop inspirerats mycket av emo – ”ja alltså den sortens emo som var emo innan ‘Tokyo Hotel’ blev emo”.

Rasputin idag är ett band som spritts ut lite. Någon bor kvar i Arvika, någon har flyttat till Karlstad, en annan till Ulricehamn osv. De ses allihop ett par gånger per år för rep. Ganska sällan alltså. Men desto mer intensivt när de väl repar. ”Vi har spelat så länge nu och känner varandra så väl att det funkar ändå” menar Klas och övriga håller med. Många gånger föds låtarna i stunden. Om jag förstod det rätt föddes låten ”En smula” under ett jam i studion och spelades in direkt.

Björn Lindström i Rasputin lägger trummor i Silence Studio. Foto: David Fryxelius.

Björn Lindström i Rasputin lägger trummor i Silence Studio. Foto: David Fryxelius.

Musiken som Rasputin skriver följer inte några standards – du kan inte förvänta dig en klassisk uppställning av vers/refräng/, vers/refräng. Detta poängterar de flera gånger under kvällen. Jag tror att det är viktigt för dem och här i ligger nog en del av bandets identitet. Som lyssnare tvingas du att faktiskt lyssna då du inte kan gå på förutfattad känsla. Texterna är på svenska och gör att de blir ganska utlämnande. De menar att de ofta ser texterna som abstrakta och att de beskriver situationer som kan vara situationer ur livet. Ibland är det bara text. Som lyssnare får man själv tolka in erfarenheter.

Tiden drar iväg lite och vi bestämmer att medan jag fortsätter lite med frågor görs middagen i ordning. Därefter blir det mer tid i studion. Simon, Pettson, Klas, Anders och Björn börjar i köket och Markus börjar visa mig runt på Silence. För en gammal studiotekniker som jag är det med en rejäl dos ödmjukhet jag tittar runt i det stora huset.

Silence Studio är fylld av historia från dess 40-åriga historia. Här ses några utmärkelser. Foto: David Fryxelius.

Silence Studio är fylld av historia från dess 40-åriga historia. Här ses några utmärkelser. Foto: David Fryxelius.

Faktum är att jag är rätt ”star-struck”. Och hör här; Bob hund, Dag Vag, Dub Sweden, Ebba Grön, Eldkvarn, Fidget, Fint Tillsammans, Gud i brallan, Hansson och Karlsson, Hederos & Hellberg, Hedningarna, Hellacopters, Mattias Hellberg, Thåström, Träd, Gräs och Stenar, Traste Lindéns Kvintett… massor av artister som varit här och spelat in sedan studion startades här i Koppom 1977. Många av dem har även Silence Records givit ut och promotat redan från 1970 då Silence Records startades i Stockholm.

Under rundturen har vi hamnat på övervåningens balkong. ”Det var till studions 25-årsjubileum som tunnelbandeskylten kom hit” förklarar Markus och fortsätter ”Det var rejält svårt att övertala SL (Stockholms lokaltrafik) att få köpa in den men till slut lyckades de”. Och det är en kul detalj som man inte kan låta bli att lägga märke till. Hela huset, den gamla skolan, är förövrigt fullt av detaljer från studions verksamhet. Allt från inspelningsband till affischer och prylar.

Detaljbild från Silence Studio analoga mixerbord. Foto: David Fryxelius.

Detaljbild från Silence Studio analoga mixerbord. Foto: David Fryxelius.

På bottenvåningen är studio och kontrollrum inrymt. Övervåningen är inrett som ett vandrarhem med sovrum, badrum och kök. Man fattade tidigt att en nyckel till att få musiker att vara kreativa är att de vistas och umgås på plats i studion hela tiden. Det är nog därför det fungerat alla dessa år och fortfarande lockar nya musiker. Markus känner särskilt för stället då han arbetat här under många år och haft Anders Lind (en av grundarna) som sin mentor. Vi viftar undan några myggor och går in från balkongen.

Maten är klar och jag och Markus slår oss ner tillsammans med de övriga i köket. Simon har gjort riktigt goda veganburgare. Det här receptet måste jag bara ha tänker jag – mycket gott! Rasputin är lite som en familj. Det pågår smågnabbande hela tiden. Dels gnabbas det mellan bandmedlemmarna men också ihop med Pettson som funnits med runt bandet de senaste åren. Pettson var den som hjälpte till att spela in dem redan 2012. Det pågår en retsam diskussion om huruvida Björn är dryg mot Pettson och de skrattar gött tillsammans. Det är den där typen av gnabbande som bara fungerar mellan människor som känner varandra väl. Det är bara då det funkar och är roligt. Under middagen spelas det musik på laptopen och de berättar om konsertminnen och om händelser på Arvikafestivalens backstageområde. Björns pappa anländer med fler cymbaler då en av de som finns på plats håller på att ge sig.

Silence Studio är en av få fullt fungerande analoga studios i Sverige. Här ses studions 24-kanaliga bandspelare. Foto: David Fryxelius.

Silence Studio är en av få fullt fungerande analoga studios i Sverige. Här ses studions 24-kanaliga bandspelare. Foto: David Fryxelius.

Det blir ett bra tillfälle att åter ta itu med inspelningen. De börjar stämma instrumenten och ett nytt rullband läggs på den analoga 24-kanalsbandaren. Det är en otrolig studio det här. Anders Lind har under många år byggt och justerat den till att fungera finfint. De analoga bandspelarna kräver ständig tillsyn vilket Anders skött med den äran.

Och det finns inte så många fungerande kvar ska ni veta. Den digitala inspelningstekniken har de senaste 20 åren mycket effektivt raderat ut de analoga studios som fanns lite här och var i Sverige. Idag klarar man de flesta inspelningar med hjälp av en schysst dator och ett bra inspelningsprogram. Stor skillnad alltså. Rummen (studiorum och kontrollrum) behövs dock fortfarande oavsett teknikval och här har Silence de bästa av förutsättningar. Lugn och ro, inga yttre störande moment och allt byggt i en rejäl träkåk. Det ryser mig lite över vilken fin anläggning det är.

Anders Kensby i Rasputin lägger bas i Silence Studio. Foto: David Fryxelius.

Anders Kensby i Rasputin lägger bas i Silence Studio. Foto: David Fryxelius.

Bandet är nu uppe i varv. De är glada och fokuserade. Man sätter ganska fort en ny låt som man är nöjd med. Jag funderar på om jag ska röra mig hemåt och låta dem vara ifred.

Men det är kul att se dem jobba och jag dröjer mig ändå kvar. Under nästa låt blir det känslosamt. Man ska spela in ”Ses på andra sidan”. Det är en fin låt och texten gör att håret på armen nästan krullar sig. Nu är det inte läge att gå. Första tagningen är nästan i hamn men de väljer ändå att ta om. Man sätter den sedan och när det är dags att lyssna orkar inte alla sitta i kontrollrummet, någon lägger sig på biljardbordet utanför. Men de är överens om att den sitter… till allas lättnad verkar det som.

Simon Hedelin (tv) och Klas Årling i Rasputin lägger gitarrer i Silence Studio. Foto: David Fryxelius.

Simon Hedelin (tv) och Klas Årling i Rasputin lägger gitarrer i Silence Studio. Foto: David Fryxelius.

Nu är det ett bättre läge att ge sig av. Bandet ska ta tag i en ny låt och jag har tusen intryck att få ner på papper. Jag tackar för mig trots att jag gärna hade stannat ett par timmar till. Åker sedan hem genom ett regntungt Värmland. Medlemmarna i Rasputin kommer att jobba länge till, kanske hela natten… P3 spelar något komplett meningslöst och tankarna fladdrar från det ena till det andra. Det här har varit en bra kväll. Mycket bra.

/David

Mer om Rasputin:

Mer om Rasputin finner du på deras hemsida eller Facebooksida. Rasputin kan du närmast se klockan 22.00 på lördag (11/7 2015) på Bakgårdsfestivalen i Arvika.

Rasputin är:

  • Simon Hedelin: Gitarr
  • Klas Årling: Gitarr
  • Anders Kensby: Bas
  • Markus Hedelin: Sång, diverse
  • Björn Lindström: Trummor
Silence Studio är fylld av historia från dess 40-åriga historia. Här ses originalband från Dag Vags inspelningar. Foto: David Fryxelius.

Silence Studio är fylld av historia från dess 40-åriga historia. Här ses originalband från Dag Vags inspelningar. Foto: David Fryxelius.

Mer om Silence Studio och Silence Records:

Mer om Silence Studio finner du på deras hemsida eller på deras Facebooksida. Det finns även lite mer information om Silence på Wikipedia.

Annonser

About ArvikaMusik

Arvika är en stad och bygd full av musik...

Diskussion

Trackbacks/Pingbacks

  1. Pingback: Musik hela veckan lång | Arvika musik - 12 juli, 2015

  2. Pingback: Rasputin: Kall sommar | Arvika musik - 26 februari, 2016

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

SENASTE INLÄGGEN

juli 2015
M T O T F L S
« Jun   Aug »
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  

Arkiv

Ange din e-postadress för att följa denna blogg och få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 862 andra följare

Arvika Musik på Instagram

Willemark, Berglund och Hederos på Musikhögskolan Ingesund. #arvika #musik #arvikamusik Insidan av orgeln på läktaren i Trefaldighetskyrkan i Arvika. Städning och stämning pågår. #arvika #musik #arvikamusik

Sök Arvikamusiker från Arvika på Soundcloud

Soundcloud

Soundcloud

Arvika Musik på YouTube

YouTube
%d bloggare gillar detta: