Ny singel från Elder Flower

Kalle Widén i Elder Flower. Foto: Ludwig Sandström.
Kalle Widén i Elder Flower. Foto: Ludwig Sandström.

Kära vår. Kära avsultningstid… en sak är då säker, man springer från det ena till det andra från början av maj till skolavslutningen. Det är möten, utbildningar, uppvisningar, avstämningar, avslutningar… och jag älskar det. Men det tar också i princip all vaken tid i anspråk. Därför var det inte särskilt lätt att få till en intervjutid med Kalle Widén i Elder Flower inför deras kommande singelsläpp av ”capital letters”. Denna gång fick det helt enkelt bli en intervju i form av en maildialog… själva mötet och kaffet får vi helt enkelt ta en annan gång.

Berätta lite om nya singeln – ”capital letters”.
”Capital Letters är en låt som behandlar en av de största sorgerna jag varit med om. Jag var runt 23 och skulle flytta från Stockholm till Arvika för att börja plugga, något som jag varit oerhört taggad inför. Jag hade försökt ganska länge att komma in på musikhögskolan och äntligen hade jag lyckats. I och med de åren av försök så började självförtroendet svikta. Det ter sig ganska självklart att när en vill så jäkla mycket och det inte går ändå, så är det lätt att lägga skulden på sig själv snarare än att se faktorer i antagningsprocessen som en inte kan påverka som kraftigt bidragande till utfallet. Skuldbeläggandet, tillsammans med tidigare dåliga erfarenheter, ekonomisk oro och en i grunden rastlös själ agerade som katalysator och ledde till en jävla massa ångest som mynnade ut i en riktigt dålig period i livet där allt från droger till kemisk depression figurerade. Kroppen slutade helt enkelt att producera de signalämnen som krävdes för att hålla mig uppe. Mitt i all skiten jag gick igenom fanns det ändå ett ljus i form av min dåvarande partner. Jag vet att utan personen i fråga så hade jag inte orkat ta mig igenom den perioden och det gjorde ju det sjukt mycket jobbigare att behöva flytta.

Annie Persson i Elder Flower. Foto: Ludwig Sandström.
Annie Persson i Elder Flower. Foto: Ludwig Sandström.

Syntriffet skrevs när jag jobbade med att bygga en studio i utkanten av Stockholm och plötsligt insåg vad fan det var jag höll på att göra. Jag kunde inte förmå mig att avsluta det jag höll på med utan satte mig bara och började spela planlöst. En av mina egenheter är att jag lätt sätter upp scenarier i huvudet och svävar iväg i dessa. Tankarna hoppade mellan att bränna upp hela Farsta strand för att försöka gestalta sorgen i mig och hur jag skulle få en massa brev från min partner som talade om hur livet var utan mig. Samtidigt fanns det alltid en insikt om att detta är vad jag behöver göra för att växa som människa och för att hitta någon typ av själslig ro. Allt spelades in på min iphone och skissen glömdes bort, helt enkelt.

Väl i Arvika så tillbringade jag den första tiden med att läsa Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken ute på Sågudden och mitt i någon läspaus hittade jag skissen i telefonen. Jag gick hem efter det och skrev färdigt låten på en timme, mest för att känslorna sköljde över mig och jag tänkte att i och med avslutandet av låten, så kunde jag sätta punkt för allt som var dåligt och börja ett nytt liv.”

Kopplingen till Arvika har jag förstått är Ingesund. Gäller det alla bandmedlemmarna eller finns fler kopplingar?
”Jo exakt, ytterst är det Ingesund, men även tack vare Popkollo. Vi lärde känna varandra när vi startade upp Equalize music, som jobbar för ökad jämställdhet inom musikbranschen. Jag var livrädd för samtliga personer som kom att börja lira i Elder Flower och kände att dem var det hippaste jag träffat. Sen visade sig det att dem var precis som jag är. Vanliga människor som spelar musik. Sköna och med sina fantastiska respektive egenheter.”

Daniel Hägg och Rasmus Andersson i Elder Flower. Foto: Ludwig Sandström.
Daniel Hägg och Rasmus Andersson i Elder Flower. Foto: Ludwig Sandström.

Pop och electro är tydliga influenser i er musik. Vilka artister har influerat er?
”Referenserna i bandet är många, men skulle jag koka ner det till något gemensamt så är det Bosnian Rainbows, Robyn, The Knife, Modest Mouse, Mew och ett gäng New Wave-band. Alla i Elder har väldigt olika ingångar i popmusiken, men gemensamt är att den popmusik vi inspireras av premierar att det ska kännas i hjärtat och benen, snarare än att det skall vara korrekt spelat. Utöver musik så inspireras jag väldigt mycket av konst, form och film. Populärkultur och finkultur om vartannat. Benjamin Björklund, Bukowski, Robotech, Vanessa Torres, Nyjah Huston, Sally Mann, Sylvia Plath och så vidare.”

Jag ser på er hemsida att ni gjort ett antal spelningar. När kan man se er igen på scen? Nästa gång i Arvika?
”Vi drar ut och gör en skåneturné nu till sommaren, sen till hösten åker vi till Danmark för att spela. Förhoppningsvis kan vi få till något på Wilmas innan vi lämnar Värmland. Nästa gig blir dessutom scendebut med Elder för Lovisa, som har tagit över för Josephine Bodén, som sjöng tidigare. Någonstans där emellan ska jag få till en uppdatering av den hemsidan, haha. Horribelt ful! Ursäkta att du behövde kolla på den, vi lovar att bättra oss!”

Hur kom Lovisa med i bandet?
”Josephine var helt enkelt färdig med sin utbildning på musikhögskolan och skulle flytta hem till Stockholm. Hennes Hjärteprojekt är Larm! Och i och med jobb allt var det innebär, så behövde hon fokusera sin tid på Larm, som hon gett oerhört mycket tid och kraft. Lovisa började på Ingesund när Josephine slutade och vi har en hel del gemensamma vänner som rekommenderade Lovisa, så vi testade och det funkade skitbra. V i älskar fortfarande Josse och Larm, och står bakom hennes beslut till hundra procent. Nu till sommaren kommer vi göra två gigs ihop med Larm, vilket är sjukt pepp!”

Lovisa Finn i Elder Flower. Foto: Ludwig Sandström.
Lovisa Finn i Elder Flower. Foto: Ludwig Sandström.

Jag anar att bandets medlemmar dyker upp i fler sammanhang. Popkollo?
”Jo exakt, popkollo är ju en gemensam nämnare. Sen spelar ju de flesta av medlemmarna i andra band så som Larm!, Trio Lanterna, Bird Cherry Band m.m. Vi har väldigt mycket musik i oss och Elder Flower är en kanal för det som kanske är lite råare. Inte soundmässigt, men hur var och en förhåller sig till musiken: vi kan intellektualisera jazzen och uttrycka en mängd abstrakta känslor i den musiken, men i Elder så är det som gör ont eller gör en glad mycket kantigare och lättare att ta på & känna in. Daniel Hägg, som spelar trummor i Elder spelar dessutom med ett gäng bluesmusiker i Kil, så vi håller långsamt på att annektera det värmländska musiklivet. En Elder-medlem i varje värmländskt band innan 2018 är målsättningen.”

Hur ser processen ut för Elder Flower?
”I mångt och mycket finns det färdiga arrangemang eller demos som var och en får kolla in. Det är skitkul att skriva låtar genom att repa, men den tiden finns inte riktigt dessvärre. Låtarna får absolut mogna i replokalen, men skelettet finns från början. Jag skriver just nu mestadelen av musiken i och med någon typ av uppdämt behov av att uttrycka mig så skrev jag uppemot 200 låtar eller utkast till låtar på ett år. Mycket är givetvis ren skit, men det finns pärlor att plocka där också. Nu det senaste så har resten av bandet börjat skriva låtar vilket känns skitkul! Jag älskar att vara ett band och gemensamt stå för någonting som vi har varit med och arbetat fram.”

Berätta gärna lite om ”Tick tick tick”. Visst är det du som är pappa till detta bolag?
”Det är jag och Rasmus Andersson, som spelar bas i Elder Flower, som har delad vårdnad om Tick Tick Tick. Vi startade Tick förra sommaren då vi kände att vi behöver en kanal för att nå ut med den musik vi eller våra vänner gör. Jag och Rasmus har jobbat väldigt tätt i många olika produktioner så det kändes naturligt att vi skulle fortsätta att gör detta ihop – bollar mixar, mastrar, spelar in, sköta liveljud och boka turnéer etc. Utöver att vara ett regelrätt Skivbolag så är Tick Tick Tick ett produktionsbolag för musik och media. Jag har tidigare varit signad på majorbolag och känt att jag varit väldigt fjärmad från de processer som sker i en sådan maskin. Det var ju självklart väldigt fett att få åka och turnéra som förband till The Sounds, men som mindre band så blir det lätt att falla mellan stolarna i och med att vi troligtvis inte genererade så stora intäkter till bolaget. Vi sa när vi startade bolaget att vi bara kommer ge ut musik som vi själva skulle vara intresserade av att lyssna på, och i och med det relativt breda musikintresset så finns det ett väldigt stort spektra av musik som vi vill ge ut.

Elder Flower. Foto: Ludwig Sandström.
Elder Flower. Foto: Ludwig Sandström.

I ”Tick” så är utgångspunkten att dela lika på arbetsbördan med artisterna och väldigt ofta är vi med under hela processen – inspelning, mix, master och distribution. Med en av de senaste artisterna vi signat, Neela Omö, så ingår vi även i bandet. Mycket blir learning by doing och som gammal punkare gillar jag hela diy-grejen. Jag har accepterat att vi aldrig kommer dra in samma cash som några av majorbolagen och ärligt talat är inte det någon prioritet heller, det viktigaste för Tick tick tick är att all den fantastiska musiken som finns i umgängeskretsen får en möjlighet att nå ut utanför replokalen, utan några idiotiska månadsavgifter från Aggregatorer eller dylikt.”

Tick tick tick har Elder Flower i sin ”portfölj” men det finns fler band med koppling till Arvikaband va? Jag tänker på KATTHEM, Royal Garden, Neela Omö och LARM. Fler?
”Det stämmer, men varken Larm eller Katthem är signade hos oss dock. Däremot så är Katthem Sveriges bästa jävla punkband och vi hoppas att vi kan få till ett samarbete med dem i framtiden. Om inte annat så kommer dem att lira på Popkollot vi arrangerar och bara det är ju sjukt pepp. Annie, som spelar synt i Elder spelar dessutom även i Larm. Vi har fört dialoger med några fler band om att få släppa dem, men om det blir något är oklart än så länge. Jazzfabriken och Martina Hed är några av de kommande släppen som vi kommer göra också.”

Vad tycker ni om Arvika som musikstad?
”Älskar det. Inte bara som musikstad, utan som kulturstad. Så mycket vilja att uttrycka sig och så mycket kompetens. Jag önskar bara att det fanns en scen som typ Ritz som var lite mer lättilgänglig där olika sorter av kultur kunde integreras.”

Instrument i Elder Flowers replokal. Foto: Ludwig Sandström.
Instrument i Elder Flowers replokal. Foto: Ludwig Sandström.

Hur ser den närmaste framtiden ut för er?
”I januari spelar vi in ett debutalbum. Jag är så jäkla trött på att ha ont om tid, så vi kommer hyra en studio i Trollhättan och se till att det blir ordentligt gjort istället för att ta det pö om pö. Efter det blir det troligtvis någon form av fetare releasefest och ytterligare turnéer. Håller på att deala med England, men det är som alltid – man kan aldrig vara säker på något. Ena stunden bryter du ihop i en studio utanför Stockholm och i nästa så svarar du på intervjufrågor. Livet är underbart och jag ser fram emot att få fortsätta spela musik som förmedlar just det.”

Så imorgon fredag, den 17 juni, släpps alltså ”capital letters” av Elder Floder. Detta gör de på Spotify, iTunes på hemsidan med mera. In och lyssna gott folk!

/David

Elder Flower:
Lovisa Fhinn – sång
Daniel Hägg – trummor
Kalle Widén – gitarr & sång
Rasmus Andersson – bas
Annie Persson – synth

Mer Elder Flower finner du här:
Facebook
Hemsida
Bandcamp
Soundcloud
iTunes

Foto:
Ett särskilt tack till Elder Flowers fotograf Ludwig Sandström för lånet av bilderna ovan. Tack!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.